Hej igen, kanske?
Hej där!
Var ett tag sen vi skrev här som sagt. Men jag hörde att Storasyster börjat plottra här igen. Så jag ger det ett försök till, men vi får se.
Gillar inte när man är tvungen att göra saker, när det känns som ett tvång att skriva här. Men visst är det skönt att skriva av sig. Skrev dagbok fram tills jag var 16 bast och dikter, massa dikter. Om olycklig kärlek så klart. Noveller blev det också en del, konstigt nog var det alltid någon som dog i slutet, haha vadå makaber.
På tal om makabra saker så såg jag ett program som heter "Deadly women" igår. Det handlade om ett par unga tjejer som blev bästa vänner och till slut helt oskiljaktiga. Helt plötsligt måste den ena tjejen flytta och erbjuder den andra tjejen att flytta med. Men hon får inte följa med, mamman motsätter sig. Då lurar de två tjejerna in mamman i skogen och slår ihjäl henne med ett tegelblock. De hamnade i fängelse i 5 år, då det var så unga, så nu lever de helt normala liv. Den ena tjejen blev t.o.m. en känd kriminalromansförfattare, under ett påhittat namn. HUR sjukt är inte det?
Ja vad har hänt annars, tränar som vanligt, bakar och pysslar, är fortfarande sambo, fast djurfamiljen är utökad med 2 kaniner, 1, hamster och 1 hund. Tyvärr har lilla Luddegubben lämnat oss efter 17 trogna år, men han hade ett bra liv, så man ska inte klaga.
Sen så jobbar jag nu som personlig assistent och ska förhoppningsvis utbilda mig till Etnokulturell behandlingspedagog (säg det tre ggr snabbt) till hösten, det finns bara 20 platser, så håll tummarna.
Här kommer en nytagen bild på en trött hund, Molly! (Jaaaa hon ska trimmas imorgon)
Som ni ser är väven fortfarande kvar i vardagsrummet efter 2 år, vi skulle renovera i helgen, men nu har gubben min skadat sin armbåge, så det blir att skjuta upp det liteeee till.
Blablaaa nu steka blodpudding och sen träna, ciao!
Var ett tag sen vi skrev här som sagt. Men jag hörde att Storasyster börjat plottra här igen. Så jag ger det ett försök till, men vi får se.
Gillar inte när man är tvungen att göra saker, när det känns som ett tvång att skriva här. Men visst är det skönt att skriva av sig. Skrev dagbok fram tills jag var 16 bast och dikter, massa dikter. Om olycklig kärlek så klart. Noveller blev det också en del, konstigt nog var det alltid någon som dog i slutet, haha vadå makaber.
På tal om makabra saker så såg jag ett program som heter "Deadly women" igår. Det handlade om ett par unga tjejer som blev bästa vänner och till slut helt oskiljaktiga. Helt plötsligt måste den ena tjejen flytta och erbjuder den andra tjejen att flytta med. Men hon får inte följa med, mamman motsätter sig. Då lurar de två tjejerna in mamman i skogen och slår ihjäl henne med ett tegelblock. De hamnade i fängelse i 5 år, då det var så unga, så nu lever de helt normala liv. Den ena tjejen blev t.o.m. en känd kriminalromansförfattare, under ett påhittat namn. HUR sjukt är inte det?
Ja vad har hänt annars, tränar som vanligt, bakar och pysslar, är fortfarande sambo, fast djurfamiljen är utökad med 2 kaniner, 1, hamster och 1 hund. Tyvärr har lilla Luddegubben lämnat oss efter 17 trogna år, men han hade ett bra liv, så man ska inte klaga.
Sen så jobbar jag nu som personlig assistent och ska förhoppningsvis utbilda mig till Etnokulturell behandlingspedagog (säg det tre ggr snabbt) till hösten, det finns bara 20 platser, så håll tummarna.
Här kommer en nytagen bild på en trött hund, Molly! (Jaaaa hon ska trimmas imorgon)
Som ni ser är väven fortfarande kvar i vardagsrummet efter 2 år, vi skulle renovera i helgen, men nu har gubben min skadat sin armbåge, så det blir att skjuta upp det liteeee till.
Blablaaa nu steka blodpudding och sen träna, ciao!
Kommentarer
Postat av: storasyster
Inga tvång här inte, vi skriver när vi vill:) Puss
Trackback